Typer av regulatorer
Reglerdefinition
I reglersystem fungerar en regler som en mekanism vars syfte är att minimera skillnaden mellan det faktiska värdet av ett system (det vill säga processvariabeln) och det önskade värdet för systemet (det vill säga referensvärdet). Reglare är en grundläggande del av reglerteknik och används i alla komplexa reglersystem.
Innan vi introducerar olika reglare i detalj, är det viktigt att känna till reglarnas användningsområden inom reglersystemsteorin. De viktigaste användningsområdena för reglare inkluderar:
Reglare förbättrar den stationära noggrannheten genom att minska den stationära felet.
När den stationära noggrannheten förbättras, förbättras också stabiliteten.
Reglare hjälper också till att minska de oönskade offset som systemet producerar.
Reglare kan styra det maximala överskottet i systemet.
Reglare kan hjälpa till att minska brussignalerna som systemet producerar.
Reglare kan hjälpa till att snabba upp det långsamma svaret från ett överdämpat system.
Typer av reglare
Det finns två huvudtyper av reglare: kontinuerliga reglare och diskontinuerliga reglare.
I diskontinuerliga reglare ändras den manipulerade variabeln mellan diskreta värden. Beroende på hur många olika tillstånd den manipulerade variabeln kan anta, görs en distinktion mellan tvåpositioner, trepositioner och flerpositionerare.
Jämfört med kontinuerliga reglare, fungerar diskontinuerliga reglare med mycket enkla, växlande slutkontrollerande element.
Den huvudsakliga egenskapen hos kontinuerliga reglare är att den reglerade variabeln (även känd som den manipulerade variabeln) kan ha vilket värde som helst inom reglarens utgångsområde.
Nu inom teorin för kontinuerliga reglare finns det tre grundläggande lägen där hela regleringsåtgärden sker, vilka är:
Proportionella reglare.
Integrerande reglare.
Deriverande reglare.
Vi använder kombinationen av dessa lägen för att styra vårt system så att processvariabeln blir lika med referensvärdet (eller så nära vi kan få det). Dessa tre typer av reglare kan kombineras till nya reglare:
Proportionella och integrerande reglare (PI-regler)
Proportionella och deriverande reglare (PD-regler)
Proportionella, integrerande och deriverande reglare (PID-regler)
