Ett sinusvågsignal är en typ av kontinuerlig våg som har en jämn och upprepande svängning. Det baseras på den trigonometriska funktionen sinus eller cosinus, vilken beskriver kurvan för vågen. Sinusvågsignaler är vanliga inom matematik, fysik, teknik, signalbehandling och många andra områden. I denna artikel kommer vi att förklara vad ett sinusvågsignal är, hur det karakteriseras och varför det är viktigt.
Innan vi definierar ett sinusvågsignal, låt oss först förstå vad ett signal är i allmänhet. Ett signal är en representation av någon storhet som varierar över tid eller utrymme. Till exempel, ljudet av en röst, temperaturen i ett rum, spänningen av en batteri, och positionen av en bil är alla signalkällor. Signaler kan mätas och registreras som värden vid olika punkter i tid eller utrymme.
Ett signal kan ritas som en funktion av tid eller utrymme, vilket visar hur värdet ändras över domänen. Detta kallas den grafiska representationen av signalen. Till exempel visar grafen nedan ett signal som representerar temperaturen i ett rum under en dag.
Några signaler är konstanta, vilket betyder att de inte ändrar sitt värde över tid eller utrymme. Till exempel är ljushastigheten och accelerationen på grund av gravitation konstanta signaler. Några signaler är tidsvarierande eller platsvarierande, vilket betyder att de ändrar sitt värde över tid eller utrymme. Till exempel är ljudet av en röst och spänningen av en batteri tidsvarierande signaler.
Några signaler är periodiska, vilket betyder att de upprepar sin mönster efter en fast intervall av tid eller utrymme. Till exempel är temperaturen i ett rum under en dag ett periodiskt signal, eftersom det upprepas varje 24 timmar. Några signaler är icke-periodiska, vilket betyder att de inte upprepar sitt mönster över tid eller utrymme. Till exempel är ljudet av en röst ett icke-periodiskt signal, eftersom det inte har ett fast mönster.
Ett sinusvågsignal är en speciell typ av periodisk signal som har en jämn och upprepande svängning. Det baseras på den trigonometriska funktionen sinus eller cosinus, vilken beskriver kurvan för vågen. Grafen nedan visar ett exempel på ett sinusvågsignal.
Ett sinusvågsignal kan matematiskt uttryckas som:
y(t)=Asin(2πft+φ)=Asin(ωt+φ){\displaystyle y(t)=A\sin(2\pi ft+\varphi )=A\sin(\omega t+\varphi )}
där:
y(t) är värdet av signalen vid tidpunkt t
A är amplituden av signalen, vilket är den maximala avvikelsen från noll
f är frekvensen av signalen, vilket är antalet cykler per sekund
ω= 2πf är vinkelfrekvensen av signalen, vilket är hastigheten för förändring av vinkeln i radianer per sekund
φ{\displaystyle \varphi }är fasen av signalen, vilket är den initiala vinkeln vid tidpunkt t= 0
Frekvensen och vinkelfrekvensen bestämmer hur snabbt signalen svänger. En högre frekvens eller vinkelfrekvens betyder fler cykler på mindre tid, och vice versa. Fasen bestämmer när signalen börjar sin cykel. En positiv fas betyder ett försprång i tid, och en negativ fas betyder en försening i tid.
Ett sinusvågsignal slutför en cykel när det går från noll till positiv topp till noll till negativ topp, och tillbaka till noll. Varaktigheten av en cykel kallas perioden (T) av signalen, vilket är invers proportionellt mot frekvensen:
T=1/f{\displaystyle T=1/f}
Avståndet mellan två på varandra följande toppar eller dalor kallas våglängden (λ) av signalen, vilket är invers proportionellt mot vinkelfrekvensen:
λ=2π/ω{\displaystyle \lambda =2\pi /\omega }
Formen av ett sinusvågsignal ändras inte när det läggs till ett annat sinusvågsignal med samma frekvens och godtycklig amplitud och fas. Denna egenskap gör sinusvågsignaler användbara för att analysera komplexa signaler med hjälp av Fourier-serien och Fourier-transformen.
Sinusvågsignaler är viktiga för många tillämpningar inom elektriska och elektroniska ingenjörsområden. Några av de stora tillämpningarna är:
Ljudsystem använder sinusvågsignaler för att spela in och återskapa ljud. Ljudvågor är variationer i lufttryck som kan representeras som sinusoider med olika frekvenser och amplituder. Mikrofoner konverterar ljudvågor till elektriska sinusvågsignaler, vilka kan förstärkas, bearbetas, lagras eller skickas. Högtalare konverterar elektriska sinusvågsignaler tillbaka till ljudvågor genom att vibrera en membran. Vi kan också syntetisera ljud genom att använda elektroniska oscillators för att generera sinusvågsignaler med önskade frekvenser och amplituder.
Trådlösa kommunikationssystem använder sinusvågsignaler för att skicka och ta emot information via elektromagnetiska vågor. Elektromagnetiska vågor består av sinusformigt svängande elektriska och magnetiska fält som sprider sig genom rymden. Radiosystem modulerar amplituden, frekvensen eller fasen av en sinusvågsbärvåg med informationsignalen för att koda data. Den modulerade signalen förstärks sedan och strålas ut av en antenn. Mottagarantennen fångar upp elektromagnetiska vågor och demodulerar signalen för att återvinna informationen.
Energisystem använder sinusvågsignaler för att generera och distribuera elektrisk energi. Sinusformig växelspanning har fördelen att den enkelt kan transformeras till olika spänningsnivåer med hjälp av transformatorer. Detta underlättar transmissionen av energi över långa avstånd med minimala förluster. De flesta energigeneratorer producerar sinusformig växelspanning genom att rotera en spole i ett magnetfält eller vice versa. De flesta hushållsapplikationer och industriella utrustningar fungerar också med sinusformig växelspanning.
Signalanalys använder sinusvågsignaler för att förenkla den matematiska representationen och manipulationen av komplexa signaler. Enligt Fourierserien och Fouriertransformen kan valfri periodisk eller icke-periodisk signal dekomponeras till en summa av sinusvågsignaler med olika frekvenser, amplituder och faser. Detta gör att vi kan analysera frekvensspektrum, harmoniskt innehåll, effekt, bandbredd och andra egenskaper hos en signal med enkla algebraiska operationer.