För säkerhetsskäl bör ledningarnas frihöjd vid maximal temperatur och minimal belastning bibehållas. Analys av sags och spänning är viktig för strömförsörjningens kontinuitet och kvalitet. Om spänningen i ledningen överskrider gränsen kan den brytas, vilket leder till att energioverföringen av systemet störs.
Sags är dipningen av ledningen mellan två nivåstöd. Med andra ord, den vertikala avståndet mellan det högsta punkten på elektriska stolpen eller tornet (där ledningen är ansluten) och det lägsta punkten av ledningen mellan de två intilliggande nivåstöden kallas sags, som visas i figuren nedan. Det horisontella avståndet mellan två elektriska stöd kallas spännvidd.

Om ledningens vikt är jämnt fördelad längs linjen antas en fritt hängande ledning ta formen av en parabel. Sagsstorleken ökar med ökande spännvidd. För små spännvidder (upp till 300 meter) används parabelformeln för beräkning av sags och spänning, medan för stora spännvidder (till exempel över floden) används kettingmetoden.
Faktorer som påverkar sags
Ledningsvikt: Sags är direkt proportionell mot ledningens vikt. Istbelastning kan öka ledningarnas vikt, vilket leder till en ökad sags.
Spännvidd: Sags är direkt proportionell mot kvadraten på spännviddens längd. Längre spännvidder resulterar i större sags.
Spänning: Sags är omvänt proportionell mot spänningen i ledningen. Högre spänning ökar dock stressen på isolatorer och stödstrukturer.
Vind: Vind orsakar en ökning av sags i en lutande riktning.
Temperatur: Sags minskar vid låga temperaturer och ökar vid högre temperaturer.