Utvärdering och analys av lastegenskaper för distributionstransformatorer

Echo

Fält: Transformeranalys

China

Djupgående analys och viktiga överväganden för utvärdering av belastningskaraktäristik

Utvärdering av belastningskaraktäristik är en hörnsten i designen av distributionsomvandlare, vilket direkt påverkar kapacitetsval, förlustfördelning, temperaturstigning och driftsekonomi. Utvärderingen måste genomföras över tre dimensioner: belastningstyp, tidsmässig dynamik och miljöpåverkan, med ett förfinat modell som baseras på faktiska driftförhållanden.

1. Förfinad analys av belastningstyper

Klassificering och egenskaper

Bostadsbelastningar: Dominerade av belysning och hushållsapplikationer, med en daglig belastningskurva som visar dubbla toppar (morgon och kväll) och en låg årlig belastningsfaktor (ca 30%–40%).
Industriebelastningar: Kategoriserade som kontinuerliga (t.ex. stålverk), intermittenta (t.ex. maskinbearbetning) och plockbelastningar (t.ex. elektriska bugnar), där harmoniska, spänningsfluktuationer och inloppsstyrkor måste beaktas.
Handelsbelastningar: Som shoppingcenter och datacenter, kännetecknade av säsongsvariationer (t.ex. sommarluftkonditionering) och icke-linjära egenskaper (t.ex. UPS, frekvensomvandlare).

Belastningsmodellering

Använd ekvivalenta kretsmodeller eller mätdataanpassning för att kvantifiera effektfaktor (PF), harmoniskt innehåll (t.ex. THDi) och belastningsgradsförändringar.

2. Dynamisk analys över tidsdimensioner

Daglig belastningskurva

Hämtad från fältövervakning eller standardkurvor (t.ex. IEEE), som markerar topp- och lågtid och deras varaktighet.
Exempel: En industris områdes dagliga kurva visar dubbla toppar mellan 10:00–12:00 och 18:00–20:00, med natttidens belastningsgrad under 20%.

Årlig belastningskurva

Tar hänsyn till säsongsvariationer (t.ex. sommaravkyling, vinteruppvärmning) och förutsäger framtida belastningsökning med hjälp av historiska data.
Nyckelmetoder: Årlig maximal belastningsutnyttjande timmar (Tmax), belastningsfaktor (LF) och belastningskoefficient (LF%).

3. Miljöpåverkan och korrelationsbedömning

Temperaturpåverkan

Varje 10°C ökning i omgivande temperatur minskar omvandlarens nominella kapacitet med ca 5% (baserat på termiska åldringssmodeller), vilket kräver verifiering av överbelastningsförmåga.

Altitudspåverkan

Varje 300m höjning i altitud minskar isoleringsstyrka med ~1%, vilket kräver justeringar i isoleringsdesign eller kapacitetsnedgradering.

Föroreningsgrad

Kategoriserad enligt IEC 60815 (t.ex. lätt, tung förorening), vilket påverkar val av busshölje och isolator samt krypavstånd.

4. Utvärderingsmetoder och verktyg

Mätning-baserad metod

Samlar reella belastningsdata via smarta mätare och oscilloskop, följt av statistisk analys (t.ex. belastningsgradsfördelning, harmonisk spektrum).

Simuleringsbaserad metod

Använder programvara som ETAP eller DIgSILENT för att modellera elkraftsystem under olika scenarier.

Empiriska formler

Som belastningsfaktorsformeln i IEC 60076 för snabb uppskattning av omvandlarkapacitet.

5. Tillämpning av utvärderingsresultat

Kapacitetsval

Bestämmer omvandlarens kapacitet baserat på belastningsgrad (t.ex. 80% designmarginal) och överbelastningsförmåga (t.ex. 1,5× nominell ström i 2 timmar).

Förlustfördelning

Järnförluster (PFe) är oberoende av belastning, medan kopparförluster (PCu) skalar med belastning i kvadrat, vilket kräver en balans mellan tomgångs- och belastningsförluster.

Kontroll av temperaturstigning

Beräknar vindnings heta punkter baserat på belastningskaraktäristik för att säkerställa överensstämmelse med isoleringsmaterialers termiska gränser (t.ex. klass A ≤105°C).

Slutsats

Utvärdering av belastningskaraktäristik måste integrera belastningstyp, tidsmässig dynamik och miljöpåverkan med hjälp av mätning, simulering och empiriska metoder för att bygga ett förfinat modell. Resultaten påverkar direkt kapacitetsval, förlustfördelning och driftsäkerhet, vilket bildar grundvalen för design av distributionsomvandlare.