Kemiska egenskaper hos konstruktionsmaterial
Som ingenjör är det viktigt att ha kunskap om kemiska egenskaper hos konstruktionsmaterial. Eftersom de flesta konstruktionsmaterial kommer i kontakt med andra material och reagerar kemiskt med varandra. P.g.a. denna kemiska reaktion kan de drabbas av kemisk försämring. Några av de kemiska egenskaperna hos konstruktionsmaterial är uppräknade nedan –
Kemisk sammansättning
Atomär bindning
Korrosionsbeständighet
Syre eller Alkalitet
Kemisk sammansättning
Den kemiska sammansättningen av konstruktionsmaterial indikerar de element som kombineras för att forma materialet. Kemisk sammansättning av ett material påverkar egenskaperna hos konstruktionsmaterial mycket. Styrka, hårdhet, formbarhet, sprödhet, korrosionsbeständighet, svetsbarhet osv. beror på kemisk sammansättning av material.
Därför bör vi också ha kunskap om den kemiska sammansättningen av konstruktionsmaterial. Till exempel är de kemiska sammansättningarna av några material uppräknade nedan-
| Nr. | Material | Kemisk sammansättning |
| 1. | Stål | Fe, Cr, Ni |
| 2. | Mässing | Cu = 90%, Ni = 10% |
| 3. | Brons | 90% Cu, 10% Ni |
| 4. | Invar | Fe = 64%, Ni = 36% |
| 5. | Guldfärgad mässing | Cu = 88%, Tin = 10%, Zn = 2% |
| 6. | Tyskt silver eller Nikelsilver eller Elektron | Cu = 50%, Zn = 30%, Ni = 20% |
| 7. | Nikrom | Ni = 60%, Cr = 15%, Fe = 25% |
| 8. | Fosforbron | Cu = 89 – 95,50% , Tin = 3,50 -10%, P = 1% |
| 9. | Manganin | Cu = 84%, Mn = 12%, Ni = 4% |
| 10. | Constantan | Cu = 60%, Ni = 40% |
Atomär bindning
Atomär bindning representerar hur atomer är bundna till varandra för att forma materialet. Många egenskaper, såsom smältpunkt, kokpunkt, termisk ledningsförmåga och elektrisk ledningsförmåga hos material styrs av deras atomära bindning. Därför är det mycket viktigt att studera atomära bindningar för att förstå egenskaperna hos material. Atomära bindningar i material finns i följande typer,
Jonbindning – formas genom utbytet av valenselektroner mellan atomer.
Kovalenta bindningar – formas genom delning av elektroner mellan atomer.
Metalliska bindningar – finns i metaller.
Korrosionsbeständighet
Korrosion är en gradvis kemisk eller elektrokemisk anfall på ett metalliskt material från dess omgivande medium. På grund av korrosion börjar metallen omvandlas till en oxid, salt eller något annat förening. Korrosion av metaller påverkas av många faktorer som luft, industriell atmosfär, syror, baser, saltlösningar och jord mm. Korrosion har en mycket negativ effekt på material. På grund av korrosion minskas styrkan och livslängden av ett material.
Korrosionsbeständigheten hos ett material är materialets förmåga att motstå oxidation under atmosfäriska förhållanden. Generellt sett rostar rena metaller som järn, koppar, aluminium osv. långsamt i atmosfären. För att undvika rostning av dessa metaller i ren form använder vi dem i form av legeringar som rostfritt stål, mässing, brons, tyskt silver, guldfärgad mässing etc.
Syre eller Alkalitet
Syre eller alkalitet är en viktig kemisk egenskap hos konstruktionsmaterial. Om ett material är surt eller alkaliskt bestäms det av materialets pH-värde. pH-värdet för ett material varierar mellan 0 och 14. pH-värde 7 anses vara neutralt. Vanligt vatten har ett pH-värde på 7. Material som har ett pH-värde under 7 kallas sura och material som har ett pH-värde över 7 kallas alkaliska. Syre eller alkalitet hos material anger hur de reagerar med andra material.
Uttryck: Respektera det ursprungliga, bra artiklar är värt att dela, om det finns upphovsrättsintrång kontakta för att radera.
