• Product
  • Suppliers
  • Manufacturers
  • Solutions
  • Free tools
  • Knowledges
  • Experts
  • Communities
Search


Servomotorstyrning: En komplett guide

Encyclopedia
Encyclopedia
Fält: Encyklopedi
0
China

Servostyrning: En Komplett Guide

 

Viktiga lärdomar:

 

Definiering av Servostyrning: Servostyrning tillåter exakt manipulering av motorposition, hastighet och acceleration genom elektroniska signaler.

 

Feedback-mekanism: Feedback-systemet, ofta en potentiometer eller encoder, säkerställer att motorns utdata matchar styrindata exakt.

 

PWM-signal: Pulsskiftmodulation (PWM) är viktig för att ställa in servons position genom att variera elektriska pulsers varaktighet.

 

Arduino och Servomotorer: Att använda en Arduino-platta är ett populärt och effektivt sätt att programmera och styra servomotorer med minimal hårdvaruinstallation.

 

Tillämpningar av Servomotorer: Servomotorer är nödvändiga för projekt som kräver exakt positionsstyrning, såsom robotteknik och automatiserade system.

 

En servomotor är en motor designad för hög precision och noggrannhet i rotation. Den skiljer sig från en typisk DC-motor genom sin förmåga att hålla en specifik position snarare än att rotera kontinuerligt. Denna egenskap gör servomotorer ideala för robotteknik, automation och hobbyprojekt.

 

Denna artikel förklarar hur servostyrning fungerar, de olika typerna av servomotorer och olika styrmetoder och enheter. Den ger också exempel på tillämpningar och projekt med servomotorer.

 

Vad är en Servomotor?

 

En servomotor definieras som en aktuator som tillåter exakt styrning av position (vinkel), hastighet och acceleration. En typisk servomotor består av tre huvudkomponenter: en DC-motor, en styrkrets och en feedback-enhet.

 

DC-motorn drivs servon och ansluts till växlar som minskar hastigheten och ökar momentet på utgångsväxeln.

Bild2.gif

Utgångsväxeln är den del av servon som roterar och rör lasten.

 

Styrkretsen är ansvarig för att ta emot och bearbeta indatatecken från en extern styrare. Dessa tecken anger vilken position, hastighet eller riktning servon ska röra sig till. Styrkretsen skickar också ström till DC-motorn för att driva den.

 

Feedback-enheten är vanligtvis en potentiometer eller en encoder som mäter den aktuella positionen för utgångsväxeln.

Bild3.png

Feedback-enheten vidarebefordrar positionsdata tillbaka till styrkretsen, som sedan justerar DC-motorns ström för att justera den faktiska positionen till den önskade positionen från indatatecknet.

 

Feedback-loopen mellan styrkretsen och feedback-enheten säkerställer att servon kan flytta sig till och bibehålla valfri position inom dess rörelseområde.

 

Hur styr man en Servomotor?

 

Servomotorer styr genom att skicka en PWM (pulsskiftmodulation) signal till signalledningen på servon. PWM är en teknik som växlar en signal på och av snabbt för att skapa pulser av varierande bredd. Bredden på pulserna bestämmer utgångsväxlens position.

 

Till exempel, när du skickar en PWM-signal med en pulsbredd på 1,5 millisekunder (ms), kommer servon att flytta till neutralpositionen (90 grader).

Bild4.png


När du skickar en PWM-signal med en pulsbredd på 1 ms, kommer servon att flytta till minimipositionen (0 grader). När du skickar en PWM-signal med en pulsbredd på 2 ms, kommer servon att flytta till maximipositionen (180 grader).

 

PWM-signalen har en frekvens på 50 Hz, vilket betyder att den upprepas var 20 ms. Pulsbredden kan variera från 1 ms till 2 ms inom denna period.

 

Det finns många sätt att generera och skicka PWM-signaler till servomotorer. Några av de vanligaste metoderna är:

 

Använda en Arduino-platta eller annan mikrokontroller

 

Använda en potentiometer eller annan analog sensor

 

Använda en joystick eller annan digital ingångsenhet

 

Använda en dedikerad servostyrare eller drivrutin

 

I följande avsnitt kommer vi att utforska var och en av dessa metoder i detalj och se några exempel på hur de fungerar.

 

Styrning av en Servomotor med Arduino

 

Arduino är en av de mest populära plattformarna för att styra servomotorer. Arduino-plattor har inbyggda PWM-utgångar som kan användas för att skicka signaler till servon. Arduino har också en Servo-bibliotek som gör det enkelt att skriva kod för servostyrning.

 

För att styra en servomotor med Arduino behöver du:

 

En Arduino-platta (t.ex. Arduino UNO)

 

En standard servomotor (t.ex. SG90)

 

Springkontakter

 

Ett brödplatta (valfritt)

 

Den röda ledningen från servon ansluter till 5V på Arduino-plattan. Den svarta ledningen från servon ansluter till GND på Arduino-plattan. Den vita ledningen från servon ansluter till pin 9 på Arduino-plattan.

 

För att programmera Arduino-plattan behöver du använda Arduino IDE (online eller offline). Du kan använda ett av exemplen från Servo-biblioteket eller skriva din egen kod.

 

Följande kod visar hur du sveper en servomotor fram och tillbaka över 180 grader med hjälp av en for-loop:

 

 

#include <Servo.h> // Inkludera Servo-biblioteket

 

Servo myservo; // Skapa Servo-objekt

 

int pos = 0; // Variabel för position

 

void setup() {

  myservo.attach(9); // Anslut Servo-objekt till pin 9

}

 

void loop() {

  for (pos = 0; pos <= 180; pos += 1) { // Loop från 0 till 180 grader

    myservo.write(pos); // Skriv position till Servo-objekt

    delay(15); // Vänta 15 ms

  }

 

  for (pos = 180; pos >= 0; pos -= 1) { // Loop från 180 till 0 grader

    myservo.write(pos); // Skriv position till Servo-objekt

    delay(15); // Vänta 15 ms

  }

}

 

 

Denna kod använder två loopar för att öka och minska positionvariabeln från 0 till 180 grader och vice versa. Den skriver sedan detta värde till Servo-objektet med myservo.write(pos). Den lägger också till en fördröjning på 15 ms mellan varje steg för att sakta ner rörelsen.

 

Ladda upp denna kod till din Arduino-platta med hjälp av IDE:s Ladda upp-knapp, och titta på hur din servomotor sveper fram och tillbaka smidigt.

 

Styrning av en Servomotor med Potentiometer

 

Ett potentiometer är en analog sensor som kan variera sin resistans beroende på hur mycket du vrider dess knapp. Du kan använda ett potentiometer som inmatningsenhet för att styra en servomotor.

 

För att styra en servomotor med ett potentiometer behöver du:

 

En Arduino-platta (t.ex. Arduino UNO)

 

En standard servomotor (t.ex. SG90)

 

Ett potentiometer (10k Ohm)

 

Springkontakter

 

Ett brödplatta

 

Ledningsdiagrammet för att ansluta ett potentiometer och en servomotor till en Arduino-platta visas nedan:

 

Den röda ledningen från potentiometern ansluter till 5V på Arduino-plattan. Den svarta ledningen från potentiometern ansluter till GND på Arduino-plattan. Den gröna ledningen från potentiometern ansluter till pin A0 på Arduino-plattan.

 

Den röda ledningen från servon ansluter till 5V på en annan rad på brödplattan. Den svarta ledningen från servon ansluter till GND på en annan rad på brödplattan. Den vita ledningen från servon ansluter till pin D9 på en annan rad på brödplattan.

 

För att programmera din Arduino-platta behöver du använda samma kod som i det föregående exemplet men ändra några rader:

 

 

#include <Servo.h> // Inkludera Servo-biblioteket

 

Servo myservo; // Skapa Servo-objekt

 

int potpin = A0; // Pin ansluten till potentiometer

int val = 0; // Variabel för att läsa potentiometer-värde

 

void setup() {

myservo.attach(9); // Anslut Servo-objekt till pin D9

}

 

void loop() {

val = analogRead(potpin); // Läs värde från potentiometer (0 -1023)

val = map(val,0,1023,0,180); // Mappa värdebereiche (0 -180)

myservo.write(val); // Skriv mappat värde till Servo-objekt

delay(15); // Vänta 15 ms

}

 

 

Denna kod använder funktionen analogRead(potpin) för att läsa värdet från potentiometern ansluten till pin A0. Den använder sedan funktionen map(val,0,1023,0,180) för att mappa värdebereiche från 0 -1023 till 0 -180 grader. Den skriver sedan det mappade värdet till Servo-objektet med myservo.write(val) funktion. Den lägger också till en fördröjning, precis som i det föregående exemplet.

 

Du kan ladda upp denna kod till din Arduino-platta med hjälp av Ladda upp-knappen i IDE. Du bör se din servomotor röra sig enligt potentiometers knapps position.

 

Styrning av en Servomotor med Joystick

 

En joystick är en digital inmatningsenhet som kan upptäcka riktning och magnitud av rörelse längs två axlar. Du kan använda en joystick för att styra en servomotor genom att mappa joystickens x-axel till servons vinkel.

 

För att styra en servomotor med en joystick behöver du följande:

 

En Arduino-platta (t.ex. Arduino UNO)

 

En standard servomotor (t.ex. SG90)

 

En joystick-modul (t.ex. KY-023)

 

Springkontakter

 

Ett brödplatta

 

Ledningsdiagrammet för att ansluta en joystick-modul och en servomotor till en Arduino-platta visas nedan:

 

!https://www.makerguides.com/wp-content/uploads/2019/01/Servo-motor-control-with-Arduino-and-joystick-wiring-diagram.png

 

Den röda ledningen från joystick-modulen ansluter till 5V på Arduino-plattan. Den svarta ledningen från joystick-modulen ansluter till GND på Arduino-plattan. Den gröna ledningen från joystick-modulen ansluter till pin A0 på Arduino-plattan.

 

Den röda ledningen från servon ansluter till 5V på en annan rad på brödplattan. Den svarta ledningen från servon ansluter till GND på en annan rad på brödplattan. Den vita ledningen från servon ansluter till pin D9 på en annan rad på brödplattan.

 

För att programmera din Arduino-platta behöver du använda samma kod som i det föregående exemplet men ändra några rader:

 

 

#include <Servo.h> // Inkludera Servo-biblioteket

 

Servo myservo; // Skapa Servo-objekt

 

int joyX = A0; // Pin ansluten till joystick x-axel

int val = 0; // Variabel för att läsa joystick-värde

 

void setup() {

  myservo.attach(9); // Anslut Servo-objekt till pin 9

}

 

void loop() {

  val = analogRead(joyX); // Läs värde från joystick x-axel (0 - 1023)

  val = map(val, 0, 1023, 0, 180); // Mappa värdebereiche (0 - 180)

  myservo.write(val); // Skriv mappat värde till Servo-objekt

  delay(15); // Vänta 15 ms

}

 

Ge en tips och uppmuntra författaren
Rekommenderad
SST-teknik: Fullständig scenariosanalys inom elproduktion överföring distribution och förbrukning
SST-teknik: Fullständig scenariosanalys inom elproduktion överföring distribution och förbrukning
I. ForskningsbakgrundBehov för omvandling av energisystemFörändringar i energistruktur ställer högre krav på energisystem. Traditionella energisystem går över till nygenerationens energisystem, med de kärnlikheter mellan dem som beskrivs nedan: Dimension Traditionellt energisystem Nytyp av energisystem Teknisk grundform Mekaniskt elektromagnetiskt system Dominerat av synkronmaskiner och strömföringsutrustning Genereringssida form Huvudsakligen värmekraft Dominerat av
Echo
10/28/2025
Förstå rektifier- och strömförstärkarevariationer
Förstå rektifier- och strömförstärkarevariationer
Skillnader mellan rektifiertransformatorer och strömförstärkareRektifiertransformatorer och strömförstärkare tillhör båda transformatorfamiljen, men de skiljer sig kraftigt åt i tillämpning och funktionsmässiga egenskaper. De transformer som vanligtvis ses på elstolpar är typiskt strömförstärkare, medan de som levererar ström till elektrolysceller eller lackeringsutrustning i fabriker är vanligtvis rektifiertransformatorer. För att förstå deras skillnader krävs det att man undersöker tre aspekte
Echo
10/27/2025
SST-transformatorernas kärnavfallsberäkning och spoleoptimeringsguide
SST-transformatorernas kärnavfallsberäkning och spoleoptimeringsguide
SST högfrekvensisolert transformerkärnkonstruktion och beräkning Materialgenskapers inverkan: Kärnmaterial visar olika förlustbeteenden under olika temperaturer, frekvenser och flödestätheter. Dessa egenskaper utgör grunden för den totala kärnförlusten och kräver en exakt förståelse av de icke-linjära egenskaperna. Störfältets interferens: Högfrekventa störmagnetfält runt virvlingarna kan inducera ytterligare kärnförluster. Om dessa parasitförluster inte hanteras korrekt, kan de närma sig det in
Dyson
10/27/2025
Design av en fyrportad fasttillståndstransformator: Effektiv integrationslösning för mikronät
Design av en fyrportad fasttillståndstransformator: Effektiv integrationslösning för mikronät
Användningen av styrströmskonverterare i industrin ökar, från småskaliga tillämpningar som laddare för batterier och LED-drivrutiner, till storskaliga tillämpningar som fotovoltaiska (PV) system och elbilar. Typiskt sett består ett strömsystem av tre delar: kraftverk, transmissionsystem och distributionsystem. Traditionellt används lågfrekventa transformer för två ändamål: elektrisk isolering och spänningsanpassning. Dock är 50-/60-Hz-transformer tunga och stora. Styrströmskonverterare används f
Dyson
10/27/2025
Skicka förfrågan
Ladda ner
Hämta IEE-Business applikationen
Använd IEE-Business-appen för att hitta utrustning få lösningar koppla upp med experter och delta i branssammarbete när som helst var som helst fullt ut stödande utvecklingen av dina elprojekt och affärsverksamhet