Vad är en rektifierströmmätare?
Mätare är generellt konstruerade för att mäta specifika kvantiteter. Till exempel är enheten för ström ampere, och det instrument som används för att mäta ström kallas amperemeter. En rektifierad amperemeter använder en rörlig spole tillsammans med en rektifierare för att mäta ström. Rektifierarens primära funktion är att omvandla växelström till likström. Denna omvandling är nödvändig eftersom den rörliga spolen i rektifierad amperemeter vanligtvis är utformad för att fungera baserat på likström. Genom att omvandla växelströmmen till likström kan rektifierad amperemeter korrekt mäta strömmens storlek, vilket ger ett tillförlitligt värde på den elektriska ström som flödar genom en krets. En rektifierad amperemeter består av fyra rektifieringskomponenter som är ordnade i form av en bro, tillsammans med en rörlig spole amperemeter. Kretsschemat för dessa brokonfigurerade rektifieringskomponenter visas i figuren nedan.
I ett DC-rörligt spelinstrument används en shunt för att skydda rörlig spolemekanism från stora strömmar. Men i fallet med en rektifierad amperemeter är det inte möjligt att använda en shunt. Detta beror på att strömmen genom rörlig spoleinstrument varierar kontinuerligt p.g.a. rektifieringens motstånd.
Fördelar med rektifierad amperemeter
Fördelarna med rektifierad amperemeter beskrivs i detalj nedan:
Bred frekvensomfattning: Frekvensomfattningen för detta instrument kan enkelt utvidgas från 20 Hz upp till höga ljudfrekvenser.
Låg driftström: Rektifierad amperemeter kräver en mycket låg driftström.
Uniform skala: Den har en uniform skala, vilket förenklar läsning och tolkning.
Godtagbar noggrannhet: Under normala driftförhållanden ligger instrumentets noggrannhet inom ±5%.
Faktorer som påverkar prestandan hos rektifierad amperemeter
Följande faktorer har en inverkan på prestandan hos rektifierad amperemeter:
Omfanget av ströms och spänningens vågform: Vågformen av ström och spänning påverkar betydligt instrumentets drift. Olika vågformer kan leda till inkonsekvent rektifiering och felaktiga strömmätningar.
Rektifieringsmotstånd: Rektifieringskomponenterna har något inneboende motstånd. Detta motstånd kan distorra strömförflyttningen genom instrumentet och därmed påverka dess prestanda.
Temperaturkänslighet: Variationer i temperatur kan också påverka instrumentets drift. Temperaturförändringar kan ändra rektifieringskomponenternas och andra komponenters motstånd, vilket leder till mätfel.
Rektifieringskapacitans: Rektifieraren har viss kapacitans kopplad till sig, och denna kapacitans kan påverka instrumentets drift. Kapacitans kan orsaka fasförskjutningar och övergångseffekter, vilket kan påverka mätningens noggrannhet.
AC jämfört med DC-känslighet: Instrumentet har en relativt lägre känslighet för AC jämfört med DC. Detta beror på rektifieringsprocessen, som kan introducera förluster och minska den totala responsiviteten för AC-signaler.
Användning av småtransformator: En liten transformator används i instrumentet på grund av dess låga belastning. Transformatorns låga belastningskarakteristik hjälper till att upprätthålla instrumentets noggrannhet samtidigt som energiförbrukningen minimeras.
