Ang mga factor nga nakaapekto sa resistivity sa mga materyales nga elektrikal gilistahan diri –
Temperatura.
Alloying.
Mechanical stressing.
Age Hardening.
Cold Working.
Temperatura
Ang resistivity sa mga materyales nag-usab tungod sa temperatura. Ang resistivity sa daghang mga metal madaghan sa temperatura. Ang pagbag-o sa resistivity sa materyal tungod sa pagbag-o sa temperatura gitumong sa formula sa ubos-
Diin,
ρt1 ang resistivity sa materyal sa temperatura sa t1o C
ug
ρt2 ang resistivity sa materyal sa temperatura sa t2oC
α1 ang temperature coefficient sa resistance sa materyal sa temperatura sa t1o C.
Kon ang value sa α1 positibo, ang resistivity sa materyal madaghan.
Ang resistivity sa mga metal madaghan kon magmadaghan ang temperatura. Inig sabihon, ang mga metal adunay positive temperature coefficient of resistance. Daghang mga metal nagpakita og zero resistivity sa temperatura nga duol sa absolute zero. Kini nga phenomenon gitawag og “superconductivity”. Ang resistivity sa semiconductors ug insulators mubaba kon magmadaghan ang temperatura. Inig sabihon, ang semiconductors ug insulators adunay negative temperature coefficient of resistance.
Alloying
Ang alloying usa ka solid solution sa duha o mas daghan pa ka mga metal. Ang alloying sa mga metal gigamit aron mahimo ang pipila ka mechanical ug electrical properties. Ang atomic structure sa solid solution irregular kon ikomparar sa pure metals. Tungod niini, ang electrical resistivity sa solid solution madaghan mas rapido kon magmadaghan ang alloy content. Usa ka gamay nga impurity makapadaghan sa resistivity sa metal. Bahkan ang impurity nga adunay low resistivity makapadaghan sa resistivity sa base metal. Isip eemplo, ang impurity sa silver (ang adunay pinakagamay nga resistivity sa tanang mga metal) sa copper makapadaghan sa resistivity sa copper.
Mechanical Stressing
Ang mechanical stressing sa crystal structure sa materyal nagdala og localized strains sa material crystal structure. Kini nga mga localized stains nagdisturbo sa movement sa free electrons sa materyal. Kini nagresulta sa pagmadaghan sa resistivity sa materyal. Subsequently, ang annealing, sa metal mogamot sa resistivity sa metal. Ang annealing sa metal, mogamot sa mechanical stressing sa material tungod kay ang localized stains natangtang gikan sa crystal structure sa metal. Tungod niini, ang resistivity sa metal mobaba. Isip eemplo, ang resistivity sa hard drawn copper mas taas kon ikomparar sa annealed copper.
Age Hardening
Ang age hardening usa ka heat treatment process gigamit aron mapadaghan ang yield strength ug mapahimo ang ability sa alloys nga mobantay sa permanent deformation tungod sa external forces. Ang age hardening usab gitawag og “Precipitation Hardening”. Kini nga proseso mapadaghan ang strength sa alloys pinaagi sa pagbuhat og solid impurities o precipitate. Kini nga gibuat nga solid impurities o precipitate, nagdisturbo sa crystal structure sa metal nga naginterrupt sa flow sa free electrons sa metal/Due to which the resistivity of metal increases.
Cold Working
Ang cold working usa ka manufacturing process gigamit aron mapadaghan ang strength sa mga metal. Ang cold working usab gitawag og “Work hardening” o “Strain hardening”. Ang cold working gigamit aron mapadaghan ang mechanical strength sa metal. Ang cold working nagdisturbo sa crystal structure sa metals nga naginterfere sa movement sa electrons sa metal, tungod niini, ang resistivity sa metal madaghan.
Statement: Respetar el original, los artículos buenos merecen ser compartidos, si hay infracción por favor contacte para eliminar.