
Det finns tre typer av kostnader som är involverade i produktionen av el. Dessa är fast kostnad, halvfast kostnad och drifts- eller rörelsekostnad.
I varje tillverkningsenhet finns det vissa dolda kostnader som är fasta. Detta gäller oavsett om en enhet eller tusentals enheter produceras. På samma sätt finns det i elektriska kraftverk vissa dolda kostnader som är oberoende av mängden producerad el. Dessa fasta utgifter beror huvudsakligen på årlig driftskostnad för organisationen, ränta på kapitalkostnad och skatt eller hyra för marken där organisationen etableras, lönerna för höga chefer och räntan på lån (om några) på organisationens kapitalkostnad. Liksom dessa huvudkostnader finns det många andra utgifter som inte ändras beroende på om produktionshastigheten av elektrisk energi är lägre eller högre.
Det finns en annan typ av kostnader för alla tillverknings- eller produktionsindustrier. Dessa kostnader är inte strikt fasta och är heller inte helt beroende av antalet tillverkade eller producerade enheter. Dessa kostnader beror på storleken på anläggningen. De beror faktiskt på antagandet om ett maximalt antal enheter som kan produceras från anläggningen under en period med toppbehov. Det betyder att den prognostiserade produktionsbehovet bestämmer hur stor tillverknings- eller produktionsanläggningen ska vara. På liknande sätt beror storleken på ett elektriskt kraftverk på det maximala behovet av anslutna laster i systemet. Om det maximala behovet av lasten är betydligt högre än det genomsnittliga behovet, så bör kraftverket konstrueras och utrustas för att uppfylla detta maximala behov, även om toppbehovet bara varar mindre än en timme. Denna typ av kostnader kallas för halvfasta kostnader. De är direkt proportionella till det maximala behovet på kraftverket. Årlig ränta och nedskrivning på kapitalinvesteringar för byggnader och utrustning, skatter, lönerna för ledningsgruppen och kontorspersonal, utgifter för installation m.m. ingår i halvfasta kostnader.
Begreppet driftskostnad är ganska enkelt. Den beror endast på antalet genererade enheter. I kraftverk är den huvudsakliga driftskostnaden bränslekostnaden per enhet av elektrisk energi. Kostnaden för smörjmedel, underhåll, reparationer och löner för driftspersonal räknas också in i driftskostnaden för anläggningen. Eftersom dessa kostnader är direkt proportionella till antalet genererade enheter, krävs mer driftskostnader för att producera fler enheter av elektrisk energi och vice versa.
Hoppas du har fått grundläggande begrepp om kostnaden för elektrisk energi.
Den totala kostnaden per enhet för generation av elektrisk energi kan uttryckas på följande sätt.
Först måste vi räkna ut hela utgiften för anläggningen inklusive organisationen, vilket är fast under hela året och räknas som en fast kostnad. Säg att detta är a. Detta anses som en fast kostnad för all elektrisk energi som genereras under året.
På samma sätt måste vi räkna ut den totala halvfasta kostnaden för anläggningen under hela året. Halvfasta kostnader är proportionella mot det maximala behovet av anläggningen. Så måste vi hitta det maximala behovet under året. Konstanten b kan då enkelt beräknas. Därför är den halvfasta kostnaden för anläggningen under året b (maximalt behov i kilowatt).
Nu ska vi räkna ut hela driftsutgifterna för anläggningen för att producera totalt kWh-enheter av genererad energi under året. Om c är driftskostnaden per enhet av genererad el, så
Den totala kostnaden för anläggningen för att producera all el under året är
Ibland antas det att hela kapitalkostnaden och andra kostnader utom driftskostnaden för produktion av el helt beror på det maximala behovet av anläggningen. I så fall antas det att det inte finns någon absolut fast kostnad. Uttrycket för årlig energikostnad blir då
Där A är kostnaden per enhet / maximalt behov och B är driftskostnaden för att producera en enhet av elektrisk kostnad.
Statement: Respect the original, good articles worth sharing, if there is infringement please contact delete.