En lägre effektfaktor påverkar den effektiva effekten (kilowatt) huvudsakligen i följande aspekter:
Minskad utmatningseffekt från generatorn: När generatorn behöver öka sin reaktiv effektutmatning och arbeta under den nominella effektfaktorn, kommer detta att leda till en minskning av generatorns aktiv effektutmatning.
Ökade förluster i utrustning och ledningar: En lägre effektfaktor leder till ökade förluster i utrustning och ledningar, vilket indirekt påverkar transmissionen och användningen av effektiv effekt.
Större spänningsfall i ledningar: En lägre effektfaktor leder också till ett större spänningsfall över ledningar och transformatorer, vilket ytterligare påverkar effektiviteten i transmissionen av effektiv effekt.
Påverkan på eldistributionens kvalitet: En lägre effektfaktor kan leda till en nedgång i eldistributionens kvalitet, vilket i sin tur påverkar den effektiva effektutmatningen av enheter som är beroende av stabil spänning och ström.
Ökade elavgifter: På grund av de extra förlusterna och den sänkta utnyttjandegraden av utrustning orsakade av en låg effektfaktor, kan användarna slutligen betala mer för sitt el, även om dessa extra kostnader inte direkt återspeglas i mätningen av effektiv effekt (kilowatt). De återspeglar dock en minskning i effektiviteten i användningen av effektiv effekt.
Sammanfattningsvis kan en lägre effektfaktor påverka den effektiva effekten (kilowatt) på olika sätt, inklusive minskning av generatorernas och utrustningens utmatningskapacitet, ökade förluster, påverkan på eldistributionens kvalitet och ökade driftskostnader. Därför är det viktigt att upprätthålla en hög effektfaktor för att förbättra effektiviteten och ekonomiska fördelarna i elkraftsystemet.